Seriepodcasten

Inlägg taggade “Ben Stenbeck

Högens julkalender lucka 23

Hellboy born

När Hellboy kom till jorden… Ur Seed of Destruction av Mike Mignola och John Byrne.

Enligt seriens tideräkning är det idag 74 år sedan Hellboy med dunder och brak ankom vårt existensplan som ett resultat av Grigori Rasputins ockulta ritualer. Var han än befinner sig på sin födelsedag så hoppas jag att den röde tuffingen får en stor trave pannkakor och något gott att dricka. Själv kommer jag fira genom att återigen ta mig an en av årets största läsupplevelser, Koshchei The Deathless av Mike Mignola och Ben Stenbeck.

Hellboy Koshchei one

Magnifikt omslag av Mignola.

Med inspiration från de ryska folksagorna ger oss Mignola en levnadsteckning över Hellboys hårdaste motståndare. Ett genialiskt drag är ramberättelsen där Hellboy och Koshchei, som bägge befinner sig i helvetet, språkas över några bägare på puben Drunken Limpet. Koshchei berättar om sitt liv med lika delar självförakt och rättfärdigande. Som så ofta annars så är den värsta skurken tragisk hjälte i sin egen historia. Hellboy köper inte alla Koshcheis bortförklaringar till sitt monstruösa agerande och punkterar emellanåt narrativet med syrliga kommentarer och ifrågasättanden. Det är en teknik Mignola regelbundet använt sig av för att hålla sina episka berättelser förankrande i något igenkännbart. Sällan har den fungerat så bra som här. Koshcheis livsbana från talangfull soldat som blir förrådd av sina egna till odödlig kämpe fast i häxan Baba Yagas garn är krokig och följer sagans ödesbestämda logik. Under resans gång passar Mignola också på att brodera ut den egna mytologin med tillägg från nya synvinklar. Oerhört fascinerande, särskilt om man följt serien sedan starten och sett bakgrundshistorien växa fram.

Hellboy Koshchei interior monsters

Figurerna som flödat från mäster Stenbecks penna till mittenrutan skulle man gärna läsa mer om!

Ben Stenbeck har jag länge ansett vara en av de bästa nu verksamma tecknarna och i Koshchei the Deathless levererar han lysande figurdesign och några av sin karriärs starkaste sekvenser. Vissa kan säkert se inspirationen från ryska konstnärer som Ivan Bilibin, men slutresultatet är helt och hållet Stenbecks. Med benägen hjälp från Dave Stewart förstås som ger åtskilliga scener en överjordisk slagkraft med sitt konsekvent strama färgarbete.

Hellboy Koshchei Leshii

Enligt tecknaren själv beror det på slump eller gemensamma inspirationskällor, men visst finns en likhet mellan herr Leshii och figuren på omslaget till The Chronicles of Corum nummer fem?

Hellboy Corum

Är det fler än jag som tycker att Corums behornade kollega i mitten är slående lik Leshii?

Som en tidig julklapp till oss serieälskare dök Hellboy Winter Special upp häromveckan. Även här fick vi ett fint samarbete mellan Mignola och Stenbeck i form av spökhistorien ”Happy New Year Ava Galuci”. ”The Lost Ones”, Gabriel Bá och Fábio Moons fortsättning på berättelsen om före detta B.P.R.D.-agenten Simon Anders höll även det hög klass. Men störst var det förstås att få läsa ”The Empty Chair”, en ny serie med Lobster Johnson. Denna gång både skriven, tecknad och färglagd av Tonci Zonjic som i en tät historia på sex sidor bevisar att han behärskar samtliga discipliner till fullo.

Hellboy Lo Jo Zonjic

Famous last words… Tonci Zonjic når nya höjder med ”Lobster Johnson: The Empty Chair”.

hellbyday2018

2019 ser ut att bli ett stort år för oss Hellboyfans. Med figurens 25-årsjubileum i görningen hoppas jag Mignola tar sig tid att teckna något mer än det nya omslaget till Seed of Destruction ni ser ovan. Samt att någon svenska butik ser till att fira den stora dagen 23 mars.

Hellboy Santa

God Jul!

//Anders L.

Med tack till Kola Krauze för diskussioner om inspirationskällor och rysk folklore.

Annonser

Hög av Serier #324 – Dödlös

#324 - Dödlös
Vi samrecenserar Koschei the Deathless av Mike Mignola, Ben Stenbeck och Dave Stewart. Anton har läst båda volymerna av Joakim Wallers Penguin Rumble. Anders laddar inför halloween med antologiserien Cinema Purgatorio samt Bubba Ho-tep and the Cosmic Bloodsuckers av Joshua Jabcuga och Tadd Galusha. Freddie fortsätter att bryta ner all rolig manga han läst under sin sommar i Japan. I högen hittar han bland annat Devilman, Mazinger Z och självbiografiska Gekiman! av Go Nagai, Gigant av Hiroya Oku, Isak av Shinji Makari och Double S.
Ladda ner: #324 – Dödlös
Storlek: 65 Mb
Speltid:
73 min
Medverkande: Anton Bjurvald, Freddie Kaplan, Anders Lundgren

Påskledigt – inget avsnitt denna vecka

Nej, det är inte ett aprilskämt – högen har tagit påskledigt! För er som just nu skriker högt av förtvivlan, oroa er inte för vi bjuder istället på detta påskägg med smått och gott:

Det är bara en månad kvar till Stockholms Internationella Seriefestival och förra året pratade Anders med både Ben Stenbeck och Peter Bergting, ett samtal som du kan höra här.

På nätet diskuteras det om denna teckning är en äkta Rob Liefeld, vad säger du? Att det inte KAN bli mer Liefeld, eller vittnar illustrationen om en självinsikt som omedelbart diskvalificerar honom? Hör gärna av dig med din analys!

Och i botten av ägget hittar vi en alldeles ny video med Batmetal, som med sin studsiga animation och kul referenser till allting Batman och popkultur gör att vi förlåter de mer pubertala inslagen.

Mot slutet av veckan har vår MCU-genomgång nått Doctor Strange och ett nytt pod-avsnitt kommer nästa vecka, vi hörs!


Högens julkalender 2017 lucka 21: Omistliga omslag 2017

Vad vore en julkalender utan Omistliga omslag? Här kommer ett knippe av redaktionens favoriter från 2017, kurerade av Anton som tar allt ansvar för att David Rubín dyker upp två gånger på listan. Varsågoda!

Aliens Dead Orbit #1 – James Stokoe

All-Star Batman #13 – Rafael Albuquerque

Baltimore Red Kingdom #1 – Ben Stenbeck

Batman/The Shadow #1 – Riley Rossmo

Black Bolt #1 – Christian Ward

Blood Shot Reborn – Renato Guedes

Britannia: We Who Are About to Die #4 – Leif Jones

Bug! The Adventures of Forager #2 – Mike & Laura Allred

Bullseye #4 – Dave Johnson

By Chance or Providence – Becky Cloonan

Darkseid Special #1 – Chris Burnham

DC Bombshells #72 – Laura Braga

Dragon Age Knight Errant #2 – Sachin Teng

Ether #3 – David Rubín

Godshaper #3 – Jonas Goonface

Hellboy Krampusnacht – Adam Hughes

Jenny Finn – Mike Mignola

Kid Lobotomy – Frank Quitely

Like Cage #3 – Rahzzah

Moon Knight #10 – Greg Smallwood

My Favorite Thing is Monsters – Emil Ferris

Nick Fury #5 – ACO

Paper Girls #14 – Cliff Chiang

Rumble #1 – David Rubín

Slam the next jam – Veronica Fish

Tales from the Age of the Cobra – Enrique Fernandez

The Old Guard #5 – Leandro Fernandez

The Shaolin Cowboy: Reign #2 – Geoff Darrow

War of the Planet of the Apes – Mikhail Borulko

X-men Grand Design – Ed Piskor


Högens julkalender 2017 lucka 20: En sjöman fruktar havets våg, eller hur ska tiden räcka till?

Att summera ett serieår är inte alltid lätt. Under december har jag konsumerat årsbästalistor tills jag storknat och rådbråkat hjärnan för att gräva fram hågkomster. Har till sist landat i att det är en evinnerlig tur att jag skriver ner i princip allt i almanackan. Med tanke på att läsning är vad jag viger merparten av min vakna tid åt hinner det bli en del under 365 dagar. Ändå växer högarna av oläst material i hemmet kontinuerligt. Och detta trots att såväl självbevarelsedrift (hyllutrymmet är slut) som ekonomi sätter gränser för inköpen. Årsbästalistorna ger vid handen att det finns mycket kvar att upptäcka. Och nota bene, den här diskussionen har enbart cirklat runt det avgränsade fältet serier. Har mer än ett flyktigt intresse för sådana där böcker utan bilder också. ”How I wish that there were more than twentyfour hours in a day/Even if there were forty more I wouldn’t sleep a minute away,” som Kungen sjöng en gång. Och nej, det är inte spel och dobbel jag skulle lägga eventuell extratid på. Ifall någon nu undrade.

HB Silent Sea

En serie som jag faktiskt läste och imponerades av men närapå glömt bort under summerandet är Hellboyalbumet ovan. Mitt favorithörn av serievärlden är som de flesta av Högens lyssnare känner till det som Mignola står bakom. 2017 har det gett upphov till både högvattenmärken såsom att Ben Stenbeck besökte Sverige i samband med Stockholms internationella seriefestival. Vi fick också se den hittills bästa Lobster Johnsonserien. Tyvärr fick vi också ett par rätt mediokra tillskott på spin offsidan. Icke att förglömma är även ett par triumfer på ett rent personligt plan.

Hellboy: Into the Silent Sea visar att det finns en poäng i att Mignola fortsätter återbesöka tidigare bristfälligt utforskade delar av Big Reds liv. Det finns många historier kvar och den salta spökhistoria han och Gary Gianni levererade i april hör till de mest vördnadsbjudande bidragen på länge. Gianni kanaliserar sin inre Gustave Doré när episoden då Hellboy vaknade upp på ett hemsökt skepp återberättas. Mignola är på sitt bästa Samuel Taylor-Coleridge/Herman Melville/William Hope-Hodgson-humör. Och det blir i kombination väldigt mysigt.

Doré GIanni

Dorés illustration från”The Rime of the Ancient Mariner” till vänster. Giannis replik till höger. Tack till Multiversity för bilden.

Det är lysande serier som den här jag får återvända till när mitt tålamod tryter av att ha läst någon av Chris Roberson bidrag till Mignolakanon. Dessvärre har Roberson fått huvudansvaret för de löpande sidoprojekten sedan en tid tillbaka. Hans bidrag i form av manus till exempelvis Hellboy and the B.P.R.D. lämnar tyvärr mycket övrigt att önska. Tonen som anläggs ger mig känslan att han tror sig skriva berättelser som utspelar sig i samma universum som filmerna om Hellboy. Hur mycket jag än uppskattar vad Guillermo del Toro åstadkom så är de helt separata från serierna, och ska så förbli. Rise of the Black Flame och precis påbörjade Rasputin: The Voice of the Dragon för med sitt grävande i bifigurers ursprung tyvärr in Hellboyserierna på lite samma territorium som en viss omdebatterad prequeltrilogi. För att återigen dra till med en filmanalogi. Bildmässigt klaffar min estetik inte heller med vare sig Christopher Mitten eller Brian Churrilla. Men i bästa fall kommer nya tecknare få mig att glömma dessa felsteg. Adam Hughes bilder från Hellboy: Krampusnacht som släpps idag ser exempelvis mycket lovande ut.

BPRD The Devil You Know 3

Ovanstående tidning med sitt briljanta omslag av Duncan Fegredo får symbolisera de personliga triumfer som nämndes inledningsvis. I den publicerades nämligen min rapport från världens främsta Lovecraftfestival, Necronomicon Providence som gick av stapeln 17 – 20 augusti. På vårkanten blev jag varse om att man från festivalens sida efterlyste bidrag till den akademiska delen: The Dr. Henry Armitage Memorial Scholarship Symposium of new Weird Fiction and Lovecraft-related research – PUST! Emedan jag redan skrivit en del om Lovecraft och Mignola i mina bidrag till Sequart Organisations kommande bok The Mignolaverse: Hellboy and the Comics Art of Mike Mignola (enligt uppgift ska den släppas vilken dag som helst…) kändes detta som en utmaning som måste antas. Sagt och gjort skrev jag i princip helt om en av mina texter och skickade in. ”Arcane Knowledge, Masked Men and Puppets: Filmic and Literary influences on some works of Mike Mignola” blev ”Mike Mignola and The Lovecraft Circle – Inspiration and World Sharing”. Till min oförställda glädje välkomnades essän. Ni kan se ett par minuter av föreläsning jag sedermera höll i Lovecrafts hemstad om ni följer länken här. Tack till Viktoria Laeben-Rosén som filmade.

Hellboy in Hell

Årets snyggaste utgåva ser ut på det här sättet. Utöver att den innehåller några av de bästa Hellboyserierna någonsin i stort format och vackert tryck så får man uppemot 70 sidor skissboksmaterial. När man håller en tecknares bildberättande så högt som jag gör Mignolas, finns det få saker som slår att riktigt gå på djupet via sida upp och sida ner med detaljstudier av skorstenar, trasiga skulpturer, träd och demoner. Att jag sedan kunde köpa boken och direkt få den signerad av mästaren själv på Art Bubble Copenhagen ökar givetvis affektionsvärdet. Införskaffa den ni också och fira Hellboys födelsedag 23 december med att läsa detta mästerverk! /Anders L.

 

 


Hög av Serier #289 – Världen behöver inte så många jokerfilmer

Världen behöver inte så många jokerfilmer
Hög av Serier-gänget har varit på semester och kommer tillbaka med historier från framför allt Providence men även London och New York. Vi pratar även whitewashing i seriefilmer, kvinnosynen i Lucky Lukes Fästmö, Defenders, Lobster Johnsson, Ignatz-nomineringar och förstås lite Jack Kirby.
Ladda ner: Världen behöver inte så många jokerfilmer
Storlek: 66 Mb
Speltid:
69 min
Medverkande: Anton Bjurvald, Anders Lundgren, Freddie Kaplan

Hög av Serier #287 – Funky Funko

 Funky Funko
Efter en veckas uppehåll på grund av sjukdom är vi tillbaka med sista avsnittet innan sommarläsningen och bokklubben tar vid. Vi passar på att prata om en massa roligt, som till exempel det första Witchfinder-albumet av Mike Mignola och Ben Stenbeck. Anders har även läst Eisner-nominerade Erik Kostiuk Williams antologitidning Babybel Bodysuit. Freddie har läst Karnak av Warren Ellis och Gerardo Zaffino samt Judge Dredd Funko Universe. Anders har även utforskat Marvel UK-serien Nightraven.
Ladda ner: Funky Funko
Storlek: 34 Mb
Speltid:
29 min
Medverkande: Anton Bjurvald, Anders Lundgren, Freddie Kaplan