Seriepodcasten

Inlägg taggade “Image Comics

Högens julkalender lucka 8

CRIM01_cvr_b

Fem år går fort konstaterade Freddie häromdagen. Ni som följt Högen vet att vi inte försuttit några tillfällen att prata om de serier duon Ed Brubaker och Sean Phillips gjort tillsammans under perioden sedan deras exklusiva kontrakt med Image annonserades i januari 2014. Först ut var The Fade Out, en oförlåtande Hollywoodnoir där sprit, blod och celluloid flödade fritt.

Fade Out Mag cover

Utöver att de här gav oss en odiskutabelt stark berättelse så visade Brubaker och Phillips också sin uppskattning för serietidningen som artefakt. Första numret släpptes i en vanlig upplaga men också i utförande som en klassisk filmtidning (se ovan). Det var något visst att få serien i lyxigt storformat utan att det handlade om en tung inbunden pjäs. Satsningen föll så väl ut att man senare följde upp med två magnifika Criminal one shots där man hyllade en annan epok som utmärkte sig med serier presenterade i större storlek:

Criminal Savage Sword

Criminal Deadly

Kärleksbreven till 70-talets våg av svartvita magasin genomfördes som ni ser med utsökt konsekvens från omslagen hela vägen till pårökta redaktionstexter och annonser för kurser i kung fu. Något alla som läst tidningar från tiden när det begav sig kan skratta igenkännande åt. Innanför det estetiskt fulländade utanverket så bidrog alla inblandade (låt oss för allt i världen inte glömma bort Elisabeth Breitweiser!) till några av de mest hårdslående kapitlen i hela Criminals historia. Som sig bör då serien firade tio år i samband med utgivningen av Deadly Hands of Criminal.

Print

När nyheten att man med nästa projekt tog sig an vigilantegenren kunde jag knappt tro att det var sant. Milt uttryckt en dröm som gick i uppfyllelse. Infriades mina högt ställda förväntningar? Ja och nej. Den här skoningslösa skildringen av en ung man som på grund av/tack vare personliga demoner börjar rensa bort pedofiler, djurplågare och annat avskräde är utan tvekan en av de bästa serierna om utomrättsliga åtgärder mot kriminalitet som gjorts. Man närmade sig i vissa stycken genrens urtexter, de illustrerade pulpmagasinen, med sidupplägg som det härnedan:

KobKint
Och det är säkerligen få vänner av sekventiellt berättande som kan annat kapitulera vid åsynen av förtätade sekvenser som den här:

KobKintII

Phillips i sitt esse. Och Brubaker har inte heller slöat till precis.

 

Likväl kunde jag inte undgå att lämna serien med en lite känsla av besvikelse på grund av den slutsats Brubaker tycks landa i. Högens lyssnare kommer fatta vad som avses. Därmed går jag förstås helt emot min ofta upprepade refräng ”utförande framför innehåll”, men men.

KOBK_15

Tionde oktober släppte Brubaker och Phillips sin första serieroman. I samma stil som tidigare nämnda one shots låter den oss besöka ett litet hörn av den värld man byggt i Criminal. Som titeln antyder är sinnesförvrängande/utvidgande substanser och människorna som använder sig av dessa ledstjärnor för bokens unga huvudperson. Ett av Brubakers mest personliga verk  skärskådar livslögner och den självmedicinering många hänger sig åt för att stå ut med tillvaron. En stark avslutning på femårskontraktet med Image. Eller?

Junkie Heroes interior

Återväxten är säkrad i familjen Phillips då Seans son Jacob står för den magnifika färgläggningen. Han har tidigare gjort en del av illustrationerna till essäerna publicerade i Kill or be Killed.

Igår nåddes vi av nyheten att Image förlänger Brubaker och Phillips kontrakt med ytterligare fem år. I pressmeddelandet (läs hela här) fortsätter Brubaker att stryka den här gamle lösnummerskatten medhårs:

”And it’s that freedom to experiment that made me want to launch Criminal as a monthly again. One of the things Eric Stephenson [Publisher and Chief Creative Officer at Image Comics] and I have talked about for a while is that almost all comics are now just serials written for the collection. It seems like the single issue itself, the thing the comics market was built on, is becoming an afterthought.”

Kunde knappast ha uttryckt det bättre själv! Och gissa om längtan stegrades av aptitretaren med dess starka fokus på wrestling. Januari kan inte dyka upp fort nog.

Criminal wrestlers

//Anders L.

 

 

Annonser

Högens julkalender 2018 lucka 5

Gideon Falls

Återigen har en av årets starkaste läsupplevelser Jeff Lemire som upphovsman. När Högen tittade i kristallkulan runt förra årsskiftet konstaterades att en av de mest efterlängtade titlarna var Gideon Falls. Första numret kom ut i mars 2018 och innebar den kanadensiske mästerförfattarens debut i skräckgenren. Att serien också återförenade Lemire med gamle parhästen Andrea Sorrentino (Green Arrow, Old Man Logan) gjorde det hela än mer intressant. Debutnumret hemsöker mig fortfarande. Inte minst tack vare efterordet som förklarade hur berättelsens olycksbådande stämning i stort baserades på några svåra år Lemire genomlevde efter att ha flyttat från sin lantliga uppväxtmiljö till en storstad där han kände sig ovälkommen och alienerad.

Gideon Falls Norton

Gideon Falls utforskar mental ohälsa, besatthet, tro och vantro genom karaktärerna Norton, prästen Fred och deras sammanstötningar med den avgrundsdjupa ondska som representeras av Den Svarta Ladan.

Gideon Falls Black Barn

Lemires intrikata manus i all ära men det är ändå Sorrentinos teckningar och sinnesutvidgande sidupplägg som dyker upp i huvudet under obevakade ögonblick. Sorrentino (understödd av färgmästaren Dave Stewart) ger oss anfrätta sekvenser och förvrängda perspektiv som illustrerar protagonisternas ofta ansatta sinnestillstånd. De fantastiska omslagen till den första sviten om sex nummer väcker associationer till Giuseppe Arcimboldos (1526 – 1593) fascinerande porträttkonst. Där Arcimboldo i sina tavlor byggde ansikten av djurkroppar, frukt, böcker eller som härnedan föremål med koppling till eld använder sig Sorrentino av landskapsdetaljer och arkitektur avbildade ur fågelperspektiv. Magnifikt.

Gideon Falls Arcimboldo

”Eld” från Arcimboldos porträttsvit baserad på de fyra elementen.

Gideon Falls 4

En på alla sätt mardrömslik serie jag både rekommenderar och varnar för i samma andetag. Högens egen Anton tyckte den var så obehaglig att han knappt kunde bedöma serien inför en gemensam recension. Bara en sådan sak!

//Anders L.

 


What the hell is Freddie doing drinking in L.A.?

Kära lyssnare. Ni fick två avsnitt i förra veckan vilket vi på Högen hoppas ska vara liten kompensation för att denna måndag endast ger er en trave Previewstips. Vår ständige globetrotter Freddie Kaplan befinner sig i Los Angeles sedan ett par dagar tillbaka vilket försvårat reguljär inspelning. I gengäld har vi förstås en rejäl rapport från änglarnas stad att vänta oss inom kort.

Men nog med detta orerande! Här kommer maj månads Previewstips.

Anders till Anton:
UnnaturalI åratal har Anders stått till synes oomkullrunkelig på Högens kinkmeistertron tack vare bland annat väl avvägda investeringar i japanska fetischböcker och ett återkommande tjat om rödhättor. På senare tid har dock Anton börjat läsa BDSM-titlar som Stjepan ŠejićSunstone vilket sätter saker i ett lite annat ljus. Därför känner jag att Mirka Andolfos Unnatural, där normernas skavande börjar sätta sina spår hos grisflickan Leslie och göra hennes tillvaro i ett framtida totalitärt samhälle alltmer påfrestande. Givetvis slår Anton till på specialomslaget av Milo Manara i hopp om att moralens väktare inte hinner förbjuda det innan sändningen går ut. Apropå totalitära samhällen.

Anders till Freddie:
Hungry GhostsFreddies kärlek till framförallt manga om matlagning är ju mångomvittnad. Och hela Högen slöt som bekant upp bakom Get Jiro!, kändiskocken Anthony Bourdains lyckade debut som manusförfattare. Att läsa den här Edoinspirerade serien där ett gäng kockar möts för en nattlig session av spelet Hyakumonogatari Kaidankai (eller 100 ljus) känns också som en perfekt upptakt inför Freddies sommarvistelse i Japan. Apropå globetrottande. Dessutom får man i den här samlingen ett gäng nya recept av Bourdain samt folkloristisk bakgrund till oknytten som förekommer i serien. Kan knappast bli bättre!

Anders till Anders:
Captain America Ed Brubakers långa svit med Captain America satte ribban så högt att jag inte känt någon direkt lust att läsa några nya serier med The Sentinel of Liberty. Men nu när ingen mindre än Ta-Nehisi Coates, vid det här laget rejält varm i kläderna efter att ha skrivit Black Panther i snart två år, i sällskap av Leinil Francis Yu, vars bilder jag avnjutit i exempelvis The Trial of The Punisher, ska ta sig an figuren spetsar jag likväl öronen. Efter att ha läst Coates motivation till varför han tar utmaningen känns det hela än mer intressant. Och trots att han ofta hänfaller åt en närmast frireligiös ikonografi i sina superhjälteporträtt erkänner jag mig svag för Alex Ross pampiga omslag som ni ser här ovan.  Givetvis släpps tidningen fjärde juli.

Månadens omslag:
Mister Miracle 10

Nick Derington kanaliserar Kirby med detta vidunderliga omslag till Mister Miracle nummer tio (med manus av Tom King och teckningar av Mitch Gerads).

Jul i juli:
KLausHögen har ju satt lite av en ära i att vara sist på bollen med Grant Morrison och Dan Moras eminenta serier om Santa Claus. Med den här inbundna samlingen finns en chans att vända på den traditionen och recensera julhistorier mitt i sommaren!

Månadens varmkorv i sockerkaka:
Cosmic Ghost RiderFrank Castle slöt en pakt med djävulen och gick från att vara The Punisher till Ghost Rider. Efter ett snack med Galactus fick han kosmiska krafter. Bioaktuelle Thanos slog ihjäl honom. Men när har det stoppat Ghost Rider? Jag hade gärna hört hisspitchen på den här serien och sedan skyndsamt bokat psykologhjälp för den redaktör som gav grönt ljus åt vad som mest känns som ett dåligt skämt. Undviker med emfas och hoppas att Garth Ennis skyndar på med nästa manus till The Punisher Max.
/Anders L.


Högens julkalender 2017 lucka 14: Dödsskönt i kistan

ShakyKane1000YardStare

Ibland finns inget bättre balsam för själen än en dos popkulturtryfferat nonsens. Sedan 2010 har serieskaparna David Hine och Shaky Kane levererat just detta i den sporadiskt utkommande och löst sammanhängande serien The Bulletproof Coffin. Sinnesförvrängande historier med så starka färger att man emellanåt behöver solglasögon under läsningen. Raka motsatsen till stilrena, dämpade serier vari livsavgörande frågor dryftas av protagonister med lagoma doser livsleda.

ShakyKane1000YardStareII
I somras kom den starkt metafiktiva done in onesmällen The 1000 Yard Stare, där ingen går säker från en släng av den satiriska sleven. Mest av allt driver Hine och Kane klädsamt nog med sig själva, men den som kan sin seriehistoria och besökt en festival eller två kommer skratta gott och rått åt delikata sågningar av välkända förlag, dekonstruerade superhjältar och tonåringar som gillar maskerad.

ShakyKane1000YardStareIII
Om man i likhet med undertecknad känner för att grotta ner sig i Shaky Kanes värld efter denna aptitretare finns ingen bättre tid än nu. Serierna han publicerade i banbrytande brittiska magasinet Deadline (1988 – 1995) har äntligen samlats i en bok som släpptes under hösten. Den ser ut så här och bör åka upp på julklappslistan om ni inte redan har ett exemplar!
/Anders L.

ShakyKaneGoodnewsBible


Högens julkalender 2016 lucka 5: Rättviseskipning är bra

I luckan som Anton publicerade häromdagen spekulerades det i huruvida telepati var en färdighet serieskaparna Neill Cameron och Daniel Hartwell besatt då deras Pirates of Pangea var som skräddarsydd för honom. Då Kill or be Killed av Ed Brubaker, Sean Phillips och Elisabeth Breitweiser utannonserades på Image Expo i april fick jag också känslan att någon tjuvkikat på min mentala önskelista. Att detta talangfulla gäng tog sig an vigilantegenren såg ut som en dröm som gick i uppfyllelse.

ed-kobk

Brubaker på Image Expo. Foto: Bleeding Cool.

Efter att under hösten ha läst tre nummer av historien om Dylan som drivs att döda onda män kan vi konstatera att Brubaker alltjämt är serievärldens skarpaste penna. Det här är precis vad min rättvisemärkta hjärna behövde. Kill or be Killed ligger bra till som årets bästa nya serie och är en illustration så god som någon att vi på Högen gillar olika.

killorbek


Hög av Serier #226 – Sopprots hemligheter

1986-faktor
Vi diskuterar Image Comics framgångar, ofrivilliga serievinnare, oväntade nyheter om Sopprot och en massa annat. Plus att vi tipsar om serier ur februari månads Previews-katalog.
Ladda ner: Sopprots hemligheter
Storlek: 40 Mb
Speltid:
49 min
Medverkande: Anders Lundgren, Knut Larsson

Högens julkalender lucka #13

Luciamorgon glimmar, jag börjar tänka på Lucifer och hur han säkerligen skulle uppskatta serien jag vill rikta era blickar mot idag: Big Man Plans av Tim Wiesch och Eric Powell. Duon träffades och kom extremt bra överens på en seriemässa, höll kontakten och under horder av mer eller mindre druckna sms-konversationer växte idén som blev till denna extrema hämndhistoria fram. Att läsa berättelsen om deras vänskap och de entusiastiska läsarbreven är en stor del behållningen med detta. Så i vanlig ordning förordar jag att den som vill läsa skaffar tidningarna framför det album som släpptes den andra december.

BigManPlans

Den småväxte Vietnamveteranen kallad Big Man återvänder hem men finner ingen frid utan att hans krig enbart ändrat skepnad. Tragedier ur hans förflutna hinner ikapp och driver honom till att ta den förmodligen hårdaste form av vedergällning jag sett i serieform. Ännu mer minnesvärt än blodigheterna är dock att serien behandlar sin huvudperson på ett sätt som inte placerar hans fysiska attribut i fokus, och när de spelar in är det på ett värdigt sätt. Säkerligen inte för alla, men kommer älskas desto mer av de som uppskattar denna typ av historia.

BigManPlanstrade

Och särskilt tack till Magnus Kvarnryd som gav mig denna läsupplevelse!

//Anders L.